lördag, juni 30, 2007

Hurra för Pooma!

Upptäckte just att Pooma i dag fyller ett år i bloggform. Det måste vara värt att fira. Det har blivit runt 250 inlägg totalt. Det är en par A4. Jag har haft runt 6000 besök enligt bloggtoppen, det stämmer inte, de överdriver alltid. Men runt en sisådär 3000 skulle jag tro att det varit. Sedan jag fick en bättre räknare har jag förstått att de flesta , runt 60 procent stannar i runda slängar noll sekunder. Men fler och fler stannar några minuter i vart fall. Alltid något. Man hoppas att åtminstone några har tänkt efter lite och världen förbättrats något.

För att fira bjuder jag på bland det bästa man kan höra och se. Bruce Springsteens herry Darling från 1981. Håll till godo!

Musikkul

Hittade ett roligt program jag inte kände till på P2. Det är musikalisk humor i ett program som heter CD-revyns bästa.


Hoppas länken funkar: LÄNK

/Mattias

Stieg Larsson - Millenium serien 1 och 2

Har ägnat några dagar åt att läsa igenom de två första böckerna i Stieg Larssons Milleniumserie. Mina vänner poschar mig att jag ska läsa den tredje och avslutande delen, men jag vete fan. Ska jag slänga bort tre dagar till? Det förvånar mig att böcker som dessa varit mäkta hausade som brilljanta och fantastiska deckare, eller kriminalromaner. Det är smart att kalla dem det senare, då Stieg Larsson åtminstone i ettan totalt misslyckas med att göra en deckare, i tvåan försöker han inte ens. Det återkommer jag till nedan, men först en varning. Om du inte vill veta hur det går och vad som händer ska du sluta läsa nu. Jag kommer avslöja om inte allt, så tillräckligt för att göra det än mindre värdefullt att läsa dem. Behållning är trots allt att man hela första boken igenom vill veta hur det går. I tvåan hajjar man ganska snabbt tvisten, men inte detaljerna, så på det sättet lyckas Larsson hålla kvar läsaren boken igenom.

Läs hela recensionen på läsbloggen här

/Mattias

fredag, juni 29, 2007

Flamman intervjuar Michael Moore!

Flamman, eller i vart fall Democrazy Now, har en intressant intervju med Michael Moore i dag. Dess avslutning är väldigt, väldigt sann:

"En del av det är rädsla. Anledningen till att vi inte har ett bättre system är att vi har gjorts rädda för offentlig sjukvård, det kanadensiska systemet, och försök till att skrämma det amerikanska folket genom att använda okunnighet som en väg till att öka rädslan i landet. De här filmerna handlar slutgiltigt om vårt ekonomiska system. Vi har ett ekonomiskt system som är orättvist, orättfärdigt och odemokratiskt. Och tills det förändras, tills vi kan skapa en annan form av ekonomi i bemärkelsen hur vi relaterar till kapital, tror jag att vi kommer att fortsätta ha dessa problem där de som inte har, lider och de som har smiter iväg som skurkar."

/Mattias

P.S Läs även min recension av Sicko D.S

måndag, juni 25, 2007

Världen är full av bra musik! Varför inte dela med sig?



Purple Haze - Jimi Hendrix



Try - Janis Joplin



Cry Baby - Janis Joplin



St Anger - Metallica

/Mattias

Geniale Dylan

Hade tänkt skriva ett långt inlägg om Dylans genialitet och dra vissa politiska poänger på den dogmatiska enögdhet som hans fans genom åren visat upp. Tyvärr lyckades jag inget vidare så jag låte mannen själv i stället visa upp sin genialitet i några klipp.




Ballad of a Thin man - Köpenhamn 30 april 1966



Like A Rolling Stone - 1966 City Hall, Newcastle



Just like a Woman - ??



A Hard Rains gonna Fall - Concert for Bangladesh 1971



Girl From the North Country - The Johnny Cash Show 1 maj 1969

/Mattias

söndag, juni 24, 2007

Perfekt svenska någon?

Min svenska här på bloggen är inte alltid tipp-topp, det är stavfel här, särskrivningar där, för att inte tala om min interpunktion som kan få vem som helst att höja på ögonbrynen. Förhoppningsvis gör jag mig i vart fall alltid förståd. Men det behöver ju inte betyda att man inte kan klaga på andras svenska och tycka att dom borde ta och skärpa till sig lite. Speciellt om det gäller skolor. Själv är jag ju bara en simpel filosofi- och historielärare, så jag känner inga större språkkrav på mig.

Ilona Sz Waldaus blogg kan man finna en rolig notis angående en friskola i Uppsala.

"En av de privatskolor som söker lokal för att kunna starta i Uppsala är Raoul Wallenberg Skolan".

Man kan ju undra hur svenskaundervisningen på denna skola är som inte ens lyckades få sitt namn rätt!

/Mattias

lördag, juni 23, 2007

Självklart ska vi folkomrösta om EU-fördrag!

Nu har visst EUs ledare kommit överens om ett nytt fördrag för EU. Av vissa beskrivs det som kosmetisk förändring av det gamla, nedröstade förslaget, av andra som drastiska förändringar av statsskicket. Vilket naturligtvis är helt sant, eftersom det är dess syfte. Syftet är att föra mer makt till EU och mindre makt till EU´s stater. Och ska Sverige gå med på att överföra makt från riksdagen till EUsfären måste det svenska folket få vara med att bestämma det.

Av de som försvarar fördragsförslaget har hittills ingen vad jag sett gått ut och sagt att detta är en seger för demokratin, en seger för EU´s medborgare eller nåt sånt. Istället är vad jag sett och hört på nyhter och i tidningar glädjen stor över att man lyckats komma överens, det är "förhandlingsframgångar" eller bra att man kan lägga det bakom sig och få arbetsro. Inte så mycket glädje över vad man kommit överens om. Inte för att vara konspiratorisk, men kan det vara så att man inte vill att folk ska få veta vad man kommit fram till för att en majoritet av det svenska folket faktiskt inte skulle gilla det?

Man kan diskutera folkomröstningar, deras legitimitet och poäng när de sällan följs. Men detta är en fråga som inte diskuterats i något svenskt val och där vi faktiskt vet att riksdagsmajoriteten, och kanske ännu mer regeringen står någon helt annanstans än det svenska folket. Därför vore det djupt odemokratiskt att inte låta denna fråga bestämmas i en folkomröstning. Allt annat verkar som ett odemokratiskt sätt för makten att köra över folkviljan. Bara det är obehagligt och faktum kvarstår; Makten förs längre från folket i och med detta förslag, och om det torde väl folket få vara med och besluta. Annat vore hyckleri!

/Mattias

torsdag, juni 21, 2007

Part Man, Part Monkey!

Många känner väl till att man i USA försöker slå ut vetenskapen med bibeln. Vilket självklart är ganska tramsigt. Inte lika många vet att det även sker i Sverige. Ännu färre vet att Bruce sjungit och talat om temat på scen, men det har han:



/Mattias

Sicko - Michael Moore (2007)

Har precis sett Michael Moores nya dokumentär "Sicko". En film om olika sorters sjukvårdssystem; det amerikanska, franska, engelska, kubanska och kanadensiska. Han gör det ganska tydligt vilka han tycker funkar bra, och vilket som funkar sämre. Jag är benägen att hålla med. Ett system där man kan nekas ersättning för en ambulansfärd av försäkringsbolag för att resan inte varit "Pre-approved" är ganska uselt. Eller där man inte kan få en försäkring för att man är för tjock och därför inte kan få nån sjukvård om man inte har väldigt mycket pengar. Rätt jobigt att va en fattig tjockis som blir sjuk med andra ord. Det visar sig att i ett system där man inte har allmän sjukvård blir man utlämnad till företag som lägger ner pengar på att undvika risker. Risker i sammanhanget är människor som kostar pengar, alltså sjuka människor. Det är med andra ord ett system där människor som inte behöver vård kommer betala för vård de inte behöver, medan de som behöver inte ens får komma in i butiken, eller jag menar på sjukhuset.

Jag hade förstått det som att det skulle vara ett angrepp mot den amerikanska sjukvårdsbranshen genom att titta på diverse olika konstighter, men hans angrepp är mycket mer effektivt. Visst visar han upp en del sjukheter i det amerikanska systemet, som att behöva välja finger man ska få tillbaka, att vägra barn sjukvård för att försäkringsbolaget inte stöder det sjukhus man är på, m.m. Men framförallt visar han upp alternativ runt om i världen som inte stämmer överens med den bild amerikanska media, medecinföretag och politiker målar upp om hur ett samhälle med en fri allmän sjukvård ser ut. Han visar på hur amerikanska media målar upp allmän sjukvård som en väg in i det värsta samhällssystem som finns, det socialistiska. Vilket Moore sen visar inte riktigt stämmer eftersom varken Kanada, England eller Frankrike kan betraktas som socialitiska.

Det blir frapperande att se hur det fungerar i Frankrike, England och Kanada även för en svensk. Man kan ju tänka sig hur en amerikan som ser detta ska reagera när de ser vad de går miste om. En del kommer förmodligen att bara rycka på axlarna och mumla om att var man reder sig själv bäst, eller nåt annat. Men många kommer förhoppningsvis att vakna upp och förstå att ett system där alla ges sjukvård är ett samhället där alla lever längre och friskare liv.

Finns det nån poäng för en svensk att se den här filmen. Självklart är den först och främst ämnad för en amerikansk publik, som alla Moores filmer, men visst finns det lärdommar även för oss. Två i huvudsak. En är att vi kan se hur det svenska systemet faktiskt kan bli mycket bättre, medecin kan bli billigare, sjukvården mer effektiv. Men den visar också hur det kan bli värre, som i USA där sjuka människor är helt i händerna på försäkringsbolag vars första syfte är att tjäna mer pengar och långt därefter att ta hand om sina kunder.

Att filmen kommer så här ett och ett halvt år före det amerikanska valet är kanske inte fårvånande då det tycks som om frågan om ett nytt sjukvårdssystem tycks vara på tapeten inför detta val.

Detta är inte Michael Moores bästa film, men inte heller hans sämsta. Men den innehåller en del riktiga höjdpunkter, som när han tar sjuka till Kuba och de får värsta sjukvården gratis, vilket tycks rendera i rättsliga påföljder, man tar inte amerikaner till Kuba ostraffat. Eller när han betalar sjukvården till sin värsta motståndares fru så att motståndaren kan upprätthålla sin hatwebsida mot Moore. Det är humor. Men det är också något annat. Det är en symbol för hur sjukvården måste finansieras om vi på allvar menar att alla människor ska vara lika mycket värda. Den rika måste betala en del av den fattigas sjukvård. Ett system som inte funkar så är djupt omoraliskt och det är en livsfarlig väg vi i Sverige har börjat gå in på i och med maktskiftet i höstas. Vi får hoppas att filmen kan ge avtryck även här i Sverige inför kommande debatter om det svenska sjukvårdssystemet, med fri (nåja) allmän sjukvård!

/Mattias

[DN]

måndag, juni 18, 2007

Makalöst bra låt! We are the world

Såg We are the World i dag och slogs återigen av hur groteskt bra den låten är. Vilka sångröster! Vilket arr! Vilken kraft! Och bästa passagen, en av de bästa i musikhistorien; Stewie Wonder och Bruce växelsjunger ju ! Hur coolt är inte det!Men vem är skägget som sjunger direkt efter Bruce första gången?




/Mattias

Det utbredda fusket i sjukförsäkringen, en fråga om ideologi?

Jag har försökt hitta några undersökningar som stöder att det finns ett stort och utbrett fusk inom socialförsäkringssystemet. Men det är mycket svårt att hitta. Man kan hitta uppskattningar, undersökningar av vad folk tror och på en del nyhetsartiklar med lite substans. Skrivna efter valet kan ju vara intressant att notera. Men nån riktig undersökning om att det finns ett utbrett fusk tycks faktiskt inte finnas. Däremot finns det en uppsjö av debattartiklar, ledare, bloggar, motioner och diverse annat där man pratar om det utbredda fusket. Kanske har vi till och med en regering som fått sin regeringsställning på att bekämpa detta, vad det verkar, obevisade fusket. (Hittar en pressrelease om att två utredare på BRÅ kunnat konstatera att det skattefuskas motsvarande 10% av BNP 2004. Det var 100 miljarder. Det är nog oxå bara en uppskattning, fast borgarna använder inte den uppskattningen lika hårt. Ett stickspår, men det blir skojjigt när vår finansminister säger följande i DN i februari: " Om man ska klara legitimiteten för välfärdssystemen på lång sikt så är det viktigt att kontrollen är lika bra som på skattesidan").

Men jag hittar en uppsats från nationalekonomiska institutionen på Lunds Universitet som i vart fall redovisar antalet för fusk fällda personer. Det var år 2002 150 personer som fälldes för fusk inom socialförsäkringssystemet, de hade totalt lyckats fuska till sig 8 miljoner kronor. Siffran 150 är lite vilseledande eftersom ett antal personer blivit fällda för flera brott, i verkligheten var det ca 80 personer. (Det var 28 personer som fälldes för fusk med sjukpening.)
2004 betalade enligt uppsatsen försäkringskassan ut 426 miljarder i Sverige.

Men det där är ju bara dömda personer, det säger inte så mycket kanske. De som klagar på det utbredda fusket måste ha nåt annat att gå på.

I en DNartikel från i februari i år kan man läsa att man år 2005 "efter flera år av ökade kontroller och fokus på att hitta fel och fusk, vill Försäkringskassan ha tillbaka nästan 31 miljoner kronor av länets invånare.". Man kan vidare läsa att under 2006 "upptäcktes 2 515 fall av misstänkt bedrägeri, men bara 600 av dem resulterade i polisanmälan". Om det är 2515 bedragare, eller 2515 bedrägerier framkommer inte. Inte heller angående siffran 600.

I en annan DN-artikel från 2006, strax efter valet kan man läsa att försäkringskassan beräknat fusket till en miljard. Det är mycket pengar, men som Anders Borg säger: " Även om fusket är begränsat så rör det sig om stora belopp, eftersom det är så stora summor som hanteras i de här systemen". I en budget på runt 500 miljarder kan knappast 1 miljard kallas för ett utbrett fusk som dränerar systemet.

Om man tittar på Stockholm kan man hitta att under 2006 tror Försäkringskassan, när det gäller sjukpenningen, att 534 personer felaktigt fick 17,3 miljoner kronor. Totalt krävdes 50 miljoner tillbaka. (I denna siffra ingår också de fall som försäkringskassan själva gjort fel och krävt tillbaka pengar för, men det bortser vi i från här).

Totalt betalade Försäkrings­kassan ut 77 miljarder kronor till Stockholms länsinvånare, det vill säga 1,5 miljarder i veckan under 2006. Av det går mest till ålderspensionärerna som får 39 miljarder kronor och där lär det nog vara ett ganska litet fusk, så av 38 miljarder var 50 miljoner fusk i Stockholm. Vad blir det? Nån promille!

Ävenom det går att hitta stora siffror så tycks det väldigt svårt att hitta belägg för ett så utbrett fusk som rättfärdigar de hårda slag som borgarna riktar mot de sjuka och arbetslösa i Sverige. Inte ens Anders Borg menar ju att det är ett utbrett fusk! Så istället verkar det handla om nåt annat. Ideologi månne?

/Mattias

Gå tillbaka till Pooma.se

lördag, juni 16, 2007

Pooma hos Bloggvänstern

Pooma är nu registrerad och loggad av bloggportalen http://stockholm.bloggvanstern.se/. Det är en portal för vänsterpartister i Stockholms län som driver bloggar. Flera duktiga och intressanta bloggare finns med, Kalle Larsson, Helena Duroj, Jens Holm, Josefin Brink m.fl. Gå in och läs!

/Mattias

Det Svarta Gänget - moderaterna vill slå väldigt hårt mot de sjuka!

Nu börjar borgerlighetens regering verkligen,verkligen bekänna färg, även om det verkar vara en aningens si och så med den berömda enigheten. Det som verkligen visar sig är kanske snarare att Björn Afzelius fortfarande har rätt i sin gamla låt "Det svarta gänget" om att moderaterna faktiskt fortfarande är moderaterna, oavsett vad de sa i valrörelsen. Men vad är det då som visar moderaternas rätta jag?

I en artikel i DN idag kan man läsa att ett internt arbetsmaterial talar om vilken väg morderaterna vill gå i för att sänka sjuktalen, inte för att få människor friska, märk väl. Enligt arbetsmaterialet så kan man överväga följande förslag:

"Efter tre månaders sjukskrivning ska det bedömas om det finns något jobb hos den nuvarande arbetsgivaren som den sjukskrivne kan klara."

Detta förslag kan jag tycka vara vettigt. Att låta personer arbeta på sin egen arbetsplats med arbeten som ligger nära sin kompetens och utbildning är välgörande för många sjuka, till
exempel mig. Men sen blir det värre.

"Efter sex månader ska arbetsförmågan prövas mot på arbetsmarknaden förekommande arbeten."

Alltså är du sjuk nog att vara lärare, men frisk nog att städa toaletter ska du städa toaletter, inte vara hemma och bli frisk för att återgå i ditt vanliga arbete. Naturligtvis ett förkastligt förslag. Men nu kommer vi till vad som inte kan tolkas som nåt annat än ett hån mot sjukskrivna individer:

"Det ska också finnas en ettårig tidsgräns för att vara sjukskriven. Sedan blir det antingen sjukersättning (förtidspension), för en liten och väldefinierad grupp och inte för dem med mer diffusa diagnoser, enligt förslaget.", eller, och nu kommer det bästa, det sista "alternativet är att neka ersättning efter ett år - då får personen ifråga gå tillbaka till jobbet eller vara arbetslös."

Man undrar något desperat om detta är ett skämt. Men det är det visst inte. Den som är sjuk ska alltså betraktas som arbetslös. Med de högre kraven för a-kassa lär den sjuke rätt snart förlora denna rätt och sen står man där. Sjuk, kan inte jobba och får inga pengar. Det är inte långt i från att man vill svära åt det förakt regeringen visar upp mot utsatta, sjuka människor. Istället vill jag ställa en fråga till regeringen och en fråga till er som röstade fram den:

1. Var det detta ni fick mandat för?
2. Var det detta ni ville?

/Mattias

måndag, juni 11, 2007

Varför tycker vi som vi tycker?

Hittar i en kommentar hos Esbati ett mycket intressant citat från en för mig tidigare okänd intellektuell, men som nu väckt mitt intresse:

"Vi finner skäl som stöder vår tro därför att vi redan tror; vi tror inte därför att vi har fått tillräckliga skäl att tro."

Jag är benägen att tro just så. Finner jag då detta sant för att jag redan tror och det stärker mig? Vete fan. Men det tycks väldigt tydligt att det väldigt ofta, speciellt när man läser bloggar och insändare att skribenter citerar någon, t.ex. Göran Greider, med kommentaren "Äntligen någon som säger sanningen!". Det är väldigt sällan man läser någon som glatt påpekar"Äntligen nån som fick mig att öppna ögonen!" eller "Äntligen nån som fick mig att ändra mig!" . Vore inte det intressantare?

/Mattias

Esbatis kommentarer: Žižek!#comments

Sådan är väl vänstern

Katrine Kielos är nästan alltid både läsvärd och skojig. Nu har hon sammanställt ett test för att man ska kunna testa vilken sosse man är. Jag är nu inte socialdemokrat, men tycker ändå att det funkade ganska fint att pröva. Resultatet blev att jag var Tänkaren. Inte lika smickrande som det låter kanske, men ändå. Något skrämmande med testet är att man på många sätt känner igen vänsterpartistiska stereotyper likaväl som de socialdemokratiska. Kanske inte så mycket i Patriarken och Psykopaten, men väl i Sahlinisten, Tänkaren och, bortsett från det där med makten, även Roboten. Sådan är väl då vänstern, antar jag.

/Mattias

Katrine Kielos: Vilken sosse är du?

fredag, juni 08, 2007

Farligt att tramsa bort nazismen!

En stor fara för vårt samhälle är nazismens utveckling. Därför är det av yttersta vikt att man tar detta hot på allvar och ser vilka de som hotar är, som de är.

Jag har läst både Jonas Morians och Per Gudmundssons blogginlägg om Folkets Marsch där demonstranterna beskrivs som troll och undermänniskor. Tittar man på bilder från demonstrationen ser man ganska snabbt att det är förvånansvärt liten andel troll där. Istället är det precis de som jag växte upp med i Östersund, precis de jag ser på Springsteenkonserter, precis de som tack vare att de är majoriteten anser sig vara de enda riktiga svenskarna. De är den vita delen av den svenska befolkningen. Det är dessutom den unga delen av den vita svenska befolkningen. Det är mycket obehagligt. För det är helt vanliga medborgare som faller i fällan att tron att nazismen har något att erbjuda annat än våld och lögner, eller ännu värre hyllar våldet och lögnerna. Om det bara vore de som beskrivs som trollen och undermänniskorna vore rörelsen inget hot. När det är ett tvärsnitt av majoritetsbefolkningen som lockas är det långt farligare, och det närmare vi oss.

Jag blir rädd när jag läser beskrivningar av hoten som nedvärderar hotet, och jag blir rädd för de som går på lögnerna om nazismen. Det är en mycket obehaglig framtid vi går till mötes om vi inte tar det nazistiska hotet på allvar, och gör det nu!

/Mattias


P.S.

Fröna växer sakta under ytan.
Dom trivs där det är fuktigt, mörkt och kallt.
Först när bladen börjar synas
kan man se att det är ogräs överallt.

Men om man tittar bort,
inget hör, inget ser
hur vet man då?
För hör man inget, finns väl ingenting.
Och det man inte ser finns säkert inte till.

I mars har du fortfarande tid.
Du kan ta det innan knopparna slår ut.
Men om du låter det stå kvar,
tills sommar'n är förbi,
så har det växt dej över huvudet till slut.

I dag tar rasisterna en.
Imorgon så tar dom kanske två.
Frankrike tog dom med storm.
Vem vet när det är dej, dom ger sej på.

Vakna upp! Fatta mod!
Börja se dej omkring!
Bli inte en av dom som bara står där se'n,
och säger att, jag visste ingenting.

Varje dag föds nya hot mot våra liv.
Varje morgon står missilerna klara.
I det mörker som vi blundar där rustar dom för krig.
Hur kan vi slåss ifall vi inte inser faran?

Idag har du arbete och lön.
I morgon så kanske du får gå.
Miljonerna som svälter i världen utenför
står bara lite längre ner i samma hål.

Vakna upp!......

Dom flesta går med strömmen om det går.
Dom flesta vill ju helst ha lugn och ro.
Men om fascismen kommer smygande tillbaks,
så är det du och jag som måste stå emot.

Ogräset växer och frodas.
Så slipa och vässa din kniv.
Om du låter det spridas med vinden över världen
får du plikta för din tvekan med ditt liv.

Vakna upp!
Börja se dej omkring!
Fatta mod!

Så du kan säg' till dina ungar när dom frågar dej,
att du var en av dom som stod emot.

Uddevallapartiet sätter gränser!

I Uddevalla hade man problem att få niondeklassare att söka sommarjobb. Då tyckte arbetsmarknadsavdelningen att man kanske kunde höja lönen en smula för att göra jobben attraktivare. Det tyckte inte Uddevallapartiets Hans Jonasson som konstaterade:

"Det är viktigt att ungdomar lär sig att samhället inte kan ordna välbetalda jobb."

Hur mycket var det då som dessa bortskämda ungar kunde räkna med för lön? Före den diskuterade höjningen var lönen hela 25 kronor. Höjningen var dessutom hiskeliga 2 kronor. Näe så välbetalda jobb ska man inte vänja sig vid om borgerlighetens regering får jobba på med sin lönepressarpolitik alltför länge.

/Mattias

Källa: Dagens Samhälle

torsdag, juni 07, 2007

Tydligen kan man väcka känslor ibland!

Upptäckte att jag plötsligt fått massa besök från en Ulf Lundell sida. Blev naturligtvis nyfiken på vad det kunde bero på. Så jag gick in och snokade lite och hittade att en vid nick Bobby ondgjort sig över min text om Live in Dublin med Bruce. De känslor jag lyckats frambringa hos honom var:

"Själv klarade jag inte av att läsa klart. Fick svåra spykänslor halvvägs och kände en oerhörd lust att springa ut på gatorna och skrika ´Heja Reinfeldt!´ För av sån här skit kan man faktiskt bli moderat."

Man undrar lite om det var det positiva till Bruce som var anledningen till den ideologiska omvändelse Bobby kunde få, eller om det var kopplingen till ett vänsterperspektiv. Förmodligen det senare. Synd att han inte kommenterade här så man kunnat få en debatt.

/Mattias