ett alldeles eget lugn
lite grann som sockervadd
fast utan allt det kladdiga
sprider sig rakt genom kroppen
och hjärnan
stannar upp en sekund
Då sträcker sig handen ut
tisdag, juni 02, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
| ALLTID RÖTT |
| Egon Frid |
| Gunilla! |
| Hans Linde |
| Jacob Johnson |
| Josefin Brink |
| Rossana Dinamarca |
| Siv Holmas blogg |
| Torbjörn Björlund |
| Wiwi-Anne Johansson |
0 kommentarer:
Skicka en kommentar