lördag, mars 17, 2007

Jag hade med största sannolikhet mist min son!

I lördags kväll började min bebis Vincent 7 månader att kräkas. Det är ganska vanligt att bebisar kräks så till en början var det inte så oroande. Men när kräkandet fortsatte och han inte hade fått behålla nån mat fann vi det bäst att åka in till Sachska barnakut på SÖS. Där blev vi väl emottagna och ganska snart hade Vincent dropp och faran var i praktiken ur världen. Inte det jobbiga så klart, det är ganska svårt att se en vanligtvis alldeles spruddlande bebis som kunnat stå med stöd hur länge som helst inte ens kunna sitta. Det gör en livrädd. Men det är bara jobbigt, inte farligt. Men varför skriver jag om det här?

Jo, för om jag varit en fattig människa i Afrika hade jag med största sannolikhet förlorat min son. Det som för mig och min flickvän blev lite jobbigt är en livsfara för miljoner barn i den sk 3:e världen. Den enda medicinska hjälp Vincent behövde var dropp, något som självklart inte är särskilt dyrt utan skulle kunna tillhandahållas alla magsjuka diarebarn i hela världen. Om bara den politiska viljan fanns! Men så länge vi sätter sänkta skatter, plattTV och dyr bil före U-hjälp och avskrivna lån till den fattiga världen kommer deras barn att dö och våra barns föräldrar bli trötta och rädda! Världen behöver en förändring.

/Mattias

Inga kommentarer: