lördag, oktober 07, 2006

Tänk om världen vore enkel!

Ibland tycks personer i Vänsterpartiet se mycket enögt på orsaker och samband och tycks helt tappat förmågan att se i flera perspektiv samtidigt. Detta är i grunden den stora skurken i valnederlaget och det löser man inte genom att kisa ännu mer. Det löser man genom en bred organisation med välgenomarbetade grundvärderingar och en politik som lönar sig för många.

Självklart har kommunistspöket skadat partiet, lika självklart har inre slitningar varit skadliga och en viktig del i valnederlaget. Man kan diskutera i åratal vad, eller vem det var som startade det hela, men det är en diskussion jag tänker lämna över till historikerna. Men otvivelaktigt är att dessa stormar skadat organisationen hårt genom att suga kraft, ork och därmed möjlighet att fokusera ur medlemmarna. Det har djupt skadat vår trovärdighet och därmed allvarligt stört kommunikationen inom och utom partiet. Som jag ser det kan ingen som varit del i dessa bråk komma undan ansvar för katastrofen. Men det vi måste göra nu är att framförallt se över den sargade organisationen, vår kommunikation och börja diskutera grunden för vår politik, våra grundvärderingar.

Det är avgörande för partiets framtid att vi lyckas skapa en miljö där alla människor känner sig välkomna som vill arbeta för vår politik. Det säger alla, men man visar det genom att på allvar förändra sättet människor kommer i organiserat arbeta i partiet.
Är det t.ex. rimligt att man måste bli nominerad, föreslås av en valberedning och till sist vald av en distriktsstyrelse för att tillsammans med fyra andra människor kunna vara med och arbeta med studiefrågor för ett distrikt. Är det rimligt att om jag sitter med i en förening som inte fungerar inte ska ha någon möjlighet att ta mig ur det greppet och hitta andra som vill arbeta med samma saker som jag. Nej, självklart inte. I denna märkliga, föråldrade organisationsform misstänker jag är en stor del av svaret till att genomströmningen av medlemmar är relativt stor finns. I stället måste vi ha grupper som arbetar med frågor dit alla är välkomna att arbeta kan vända sig och kunna kasta sig in i arbetet. Det ska inte vara kompisarna i olika valberedningar och styrelser som ska styra möjligheten att arbeta inom partiet, det är viljan!

Vi måste även hitta former för kommunikation mellan partiet och medborgarna.
Det är avgörande för den politiska trovärdigheten att de som valts av och representerar ett område bor i det området. Alla människor ska ha möjlighet att träffa vänsterpartister som representerar dem i olika församlingar. Den representativa demokratin är värdelös om inte politikerna bor och lever i de områden där människor valt dem!

Slutligen måste vi på allvar diskutera filosofiska frågor och värderingar. Vi måste vinna diskussionen om den fria viljan och vad rättvisa är. Vad är det som gör att man handlar på det sätt man gör? Vad betyder den rättvisa som alla säger sig vilja eftersträva? Det är helt olika mellan höger och vänster, och om vi inte kan övertyga om vår syn kan vi aldrig vinna slaget om samhällets utformning. Hela det politiska valet man gör som individ baseras ytterst på dessa två frågor. Om vi kan vinna dessa har vi vunnit nästa val och kan på fullt allvar påbörja en offensiv utbyggnad av den offentliga sektorn, påbörja den förkortade arbetstiden och ta tag i vår tids stora frågor, de som blottlagts av feminismen samt miljöfrågan.

Det är en lång kamp vi har framför oss, men den är livsavgörande för partiet och ytterst för hela samhällets överlevnad.

/Mattias

Texten ursprungligen skriven för Vänsterpartiets debattsida, därav kommer sig att vi:et betyder Vänsterpartiet.

Inga kommentarer: